Afasimöte på Danderyd!

Den 17 november ägde en sorts mini-konferens om afasiforskning rum på Danderyds sjukhus i Stockholm. Dagen arrangerades i anslutning till nordiska rehab-nätverkets möte och det var Rehabiliteringsmedicin på KI och Danderyd tillsammans med CLINTEC på KI som stod som värdar för dagen.

Arrangörerna hade helt blygsamt antagit att det kanske inte skulle bli så många intresserade, men intresset var såklart stort (som afasilogoped är man ju inte helt bortskämd med spännande grejer att åka på), så lokalen var proppfull!

Dagens huvudattraktion var professor Marcelo Berthier från Cognitive Neurology and Aphasia Unit, University of Malaga, som dagen innan talat på rehab-nätverkets möte, därav samordningen. Dessutom hölls korta presentationer av en del av alla de projekt som pågår inom afasiområdet runt om i Sverige. Dagen avslutades med en workshop.

Jag tänkte försöka ge en liten inblick i vad som berördes denna förmiddag. Såväl professor Berthiers som övriga talares presentationer var synnerligen informationsspäckade och tempot var ganska högt, så risken är överhängande att jag har missat ett och annat, och det här är inte heller tänkt att vara en heltäckande genomgång. Logopedsverige är ju inte större än att det går alldeles utmärkt att kontakta berörda personer för att få närmare information, om man är intresserad av att höra mer om något av projekten.

Marcelo Berthiers föreläsning fokuserade på behandling av afasi. Han har varit inblandad i en mängd studier där man kombinerat plasticitets-befrämjande läkemedel och intensiv språkbehandling, många gånger enligt metoden ILAT (tidigare kallad CIAT). Man har bland annat använt sig av läkemedlet Donepezil, som antas stimulera hjärnans plasticitet via de cholinerga signalsystemen i hjärnan. I de studier Berthier berättar om har man kunnat påvisa förbättring vad gäller såväl lingvistisk förmåga som funktionell kommunikation och dessutom minskning av nedstämdhet och depression. Vidare har man kunnat visa på strukturella förändringar i hjärnan, t ex i form av ökad densitet i vissa områden av cortex.

Några av Berthiers slutsatser är att afasiterapi har effekt om den är tillräckligt intensiv och långvarig. Läkemedel har en signifikant effekt på afasins svårighetsgrad och även kommunikation och livskvalitet, och den allra största effekten får man om man kombinerar läkemedel och intensiv terapi.

Jag satt där och tänkte för mig själv att vi nog i Sverige, i alla fall på många håll, är ganska långt ifrån att ha ett sådant samarbete med läkare som skulle behövas för att kunna använda kombinationen läkemedel och intensiv terapi i klinik. Desto roligare då att höra Påvel Lindberg, docent vid Rehabiliteringsmedicin KI och Danderyds sjukhus samt INSERM Paris, berätta om att det pågår en stor multicenterstudie där Sverige är med, där man bland annat studerar effekten av läkemedel och träning hos personer som nyligen haft stroke. Man använder här en annan typ av läkemedel, ett SSRI-preparat, som man vet ökar den motoriska återhämtningen hos strokepatienter (genom att öka konnektiviteten, alltså kopplingarna, i och omkring motorcortex). Frågan är om det också kan bidra till att öka förutsättningarna för kognitiv, språklig och kommunikativ förbättring? Det finns goda skäl att anta det, enligt Påvel Lindberg, då tidigare studier visat att stimulering av just motorcortex med transcranial direct current stimulation (tDCS) i kombination med språkträning ger bättre resultat än enbart språkträning. Tanken är alltså att man kanske kan använda motorcortex som en ”bakdörr” för att komma åt språket. Man vill också försöka hitta sätt att tidigt kunna predicera vilka patienter som kommer att ha nytta av det nämnda läkemedlet, då man sett att ca 20% av patienterna inte svarar på behandlingen.

Det var glädjande nog stort fokus på behandling under dagen. Marika Schütz, logoped och masterstudent vid CLINTEC, KI, presenterade sitt masterarbete. Marika har genomfört en behandlingsstudie där fyra personer med kronisk afasi av olika svårighetsgrad genomgått två veckors intensiv logopedisk behandling. Tre av de fyra patienterna uppvisade signifikant förbättring på traditionella språktest, och man såg också förbättringar av kommunikationen i vardagen, enligt patienternas egna bedömningar. Man har också gjort fMRI för att undersöka om man kan se några strukturella förändringar (vilket man verkar kunna, men Marika hade precis fått bilderna så de resultaten var inte helt färdiga).

Fritiof Norrelgen, logoped och PhD Astrid Lindgrens barnsjukhus, samt Mominul Islam, MD och PhD Klinisk neurofysiologi Karolinska sjukhuset, berättade om pre-operativ kartläggning av tal- och språkområden i hjärnan med hjälp av fMRI och nTMS (navigerad transkraniell magnetstimulering). Den exakta lokalisationen av språkområden i hjärnan varierar något mellan individer, och det är därför viktigt att kunna göra en så precis kartläggning som möjligt inför hjärnkirurgi på grund av exempelvis epilepsi eller tumör.

Ann-Charlotte Laska, docent vid Danderyds sjukhus, beskrev CATs, som är ett internationellt, multidisciplinärt nätverk för afasiforskare, med målsättning att utveckla kunskap, metoder och förutsättning för afasiforskning. Nätverket består av ett flertal arbetsgrupper med olika inriktning. Några av de saker man åstadkommit är översättning och anpassning av Comprehensive Aphasia Test till ett flertal språk (däribland svenska). Att kunna använda samma afasitest i många olika länder kommer att skapa betydligt större möjligheter att bedriva internationella forskningssamarbeten (och dessutom är CAT, som jag har glädjen att använda i mitt forskningsprojekt, ett väldigt bra och lättanvänt test). Man arbetar dessutom med att sammanställa en stor databas med redan befintliga data från olika projekt om afasi, som ska möjliggöra studier med större datamängd (över 600 patienter ingår redan!). Vidare driver man ett projekt där man ska beskriva och studera afasipatienter och de insatser de får i många av de länder som ingår i nätverket. I nuläget ingår 14 europeiska länder i det projektet, och förhoppningsvis kommer också Sverige att delta. Det kräver dock användning av vissa specifika tester och bedömningsmaterial, som man kommit överens om i projektet, och där finns ännu inte alla material tillgängliga på svenska. Den som vill veta mer om nätverket CATs och alla de imponerande projekt som pågår kan läsa mer på www.aphasiatrials.org

Ja, det var en synnerligen kortfattad översikt över vad som presenterades under denna intensiva förmiddag, silad genom mitt ofullkomliga medvetande. Jag är så glad att denna dag arrangerades och att jag hade turen att kunna vara där (jag fick också tillfälle att berätta om mitt doktorandprojekt). Eftermiddagen ägnades åt en workshop, vars syfte var att fortsätta diskutera afasibehandling och eventuella möjligheter att bedriva större multicenterprojekt inom Sverige och/eller övriga nordiska länder, med mera. Tyvärr hade jag inte möjlighet att vara med under eftermiddagen, men jag har hört rykten om att någon form av fortsatt samarbete kommer att äga rum. Vi får väl se hur det utvecklar sig! I alla fall så är det glädjande att se att det händer så otroligt mycket spännande och intressant på afasifronten, både internationellt och i Sverige. Och då ska man komma ihåg att det var många afasiforskare och -doktorander som inte var med den här dagen, så det är ännu mycket mer på gång än det jag har beskrivit här!

Jag lämnar ett litet urval av referenser här nedan, ifall någon vill fördjupa sig. Det är några artiklar av Marcelo Berthier och en del annat som övriga talare refererade till. Jag har inte själv hunnit läsa artiklarna, men utgår från att det är bra grejer!

Om du var med under dagen och vill korrigera eller komplettera något i min beskrivning, eller om du var med under eftermiddagens workshop och vill berätta om det, så är du varmt välkommen att skriva kommentarer nedan! Det vore toppen om vi kunde hjälpas åt att sprida informationen!

/Camilla

 

Barbancho, M. A., Berthier, M. L., Navas-Sanchez, P., Davila, G., Green-Heredia, C., Garcia-Alberca, J. M., . . . Lara, J. P. (2015). Bilateral brain reorganization with memantine and constraint-induced aphasia therapy in chronic post-stroke aphasia: An ERP study. Brain Lang, 145-146, 1-10. doi:10.1016/j.bandl.2015.04.003

Berthier, M. L., De-Torres, I., Paredes-Pacheco, J., Roe-Vellve, N., Thurnhofer-Hemsi, K., Torres-Prioris, M. J., . . . Davila, G. (2017). Cholinergic Potentiation and Audiovisual Repetition-Imitation Therapy Improve Speech Production and Communication Deficits in a Person with Crossed Aphasia by Inducing Structural Plasticity in White Matter Tracts. Front Hum Neurosci, 11, 304. doi:10.3389/fnhum.2017.00304

Berthier, M. L., Garcia-Casares, N., Walsh, S. F., Nabrozidis, A., Ruiz de Mier, R. J., Green, C., . . . Pulvermuller, F. (2011). Recovery from post-stroke aphasia: lessons from brain imaging and implications for rehabilitation and biological treatments. Discov Med, 12(65), 275-289.

Berthier, M. L., Pulvermuller, F., Davila, G., Casares, N. G., & Gutierrez, A. (2011). Drug therapy of post-stroke aphasia: a review of current evidence. Neuropsychol Rev, 21(3), 302-317. doi:10.1007/s11065-011-9177-7

Branscheidt, M., Hoppe, J., Zwitserlood, P., & Liuzzi, G. (2017). tDCS over the motor cortex improves lexical retrieval of action words in post-stroke aphasia. J Neurophysiol, jn.00285.02017. doi:10.1152/jn.00285.2017

Darkow, R., Martin, A., Wurtz, A., Floel, A., & Meinzer, M. (2017). Transcranial direct current stimulation effects on neural processing in post-stroke aphasia. Hum Brain Mapp, 38(3), 1518-1531. doi:10.1002/hbm.23469

Meinzer, M., Darkow, R., Lindenberg, R., & Floel, A. (2016). Electrical stimulation of the motor cortex enhances treatment outcome in post-stroke aphasia. Brain, 139(Pt 4), 1152-1163. doi:10.1093/brain/aww002

Norrelgen, F., Lilja, A., Ingvar, M., Amark, P., & Fransson, P. (2015). Presurgical language lateralization assessment by fMRI and dichotic listening of pediatric patients with intractable epilepsy. Neuroimage Clin, 7, 230-239. doi:10.1016/j.nicl.2014.12.011