Språk och kognition: vattentäta skott eller tätt sammanlänkade?

Här kommer en fortsättning på miniserien om afasi och kognition som Camilla sjösatte i sitt förra inlägg.

Min ursprungliga plan var att sammanfatta en artikel. Dock kände jag medan jag skrev att jag ville lägga ut texten lite. Hoppas det är ok även om det blir lite långrandigt.

Så afasi och kognition. Ett traditionellt synsätt är att afasi är en språklig funktionsnedsättning som till stor del är isolerad från andra kognitiva funktioner.

Men vi som arbetar med afasi (och även andra språkstörningar) känner nog alla att det ibland (ofta?) är svårt att förklara en persons svårigheter enbart i termer av språkliga problem. Nu kanske jag lägger orden i munnen på er, eller håller ni med?

Det finns en rad teorier om kopplingen mellan språk och kognition. Vissa forskare menar att det går att frikoppla lingvistiska förmågor från övriga kognitiva förmågor (1). Många andra menar att det inte går att bortse från kognitiva förmågors inverkan på kommunikation; med språket ”inbäddat” i kognitionen (2).

När personer med afasi gör icke-verbala kognitiva test presterar en överväldigande majoritet sämre än friska kontroller (3). Men detta kan ju bero på att de haft stroke? Ja delvis, dock visar även flera studier att personer med afasi presterar sämre på icke-verbala kognitiva test än andra strokedrabbade (4).

I en studie där 189 personer med grav afasi ingick såg forskarna en klar koppling mellan graden av deltagarnas språkliga svårigheter (på ett afasitest) och deras kognitiva problematik. I studien sågs ett särskilt starkt samband mellan deltagarnas testresultat inom områdena benämning, förståelse, läsning och stavning och graden av deras kognitiva svårigheter (5).

Tidigare forskning har visat att personer med afasi med samtidiga stora kognitiva svårigheter har mindre nytta av språklig rehabilitering (jämfört med personer med motsvarande afasi med lättare kognitiva symptom). I studien som nämndes i föregående stycke så ville man undersöka om språklig rehabilitering kunde ge någon effekt på deltagarnas kognitiva förmågor. Efter perioder av språklig träning så såg forskarna att deltagarna, utöver att deras språkförmåga hade förbättrats, även visade på förbättrade funktioner inom vissa kognitiva förmågor (uppmärksamhet, resonemang och exekutiva funktioner). De drar därför slutsatsen att dessa förmågor indirekt ingick i den språkliga träningen. Det finns även andra studier som visar på liknande resultat (6).

Lika intressant är forskning som visar att personer med afasi som i perioder fått träning av kognitiva funktioner (såsom uppmärksamhet, minne och problemlösning) även förbättrats språkligt under samma period (7)!

Även om det finns enstaka studier som visar på motsatsen så tycks vi röra oss mot en enighet kring att det vid afasi finns ett samband mellan grad av språkliga svårigheter och grad av kognitiv problematik. Och vad beror då detta på? Det finns inget enkelt svar, men en hypotes som diskuteras är att särskilt stora kognitiva svårigheter hos vissa personer med afasi som gör att språksvårigheterna blir särskilt framträdande…

Jag läser artikel efter artikel och en majoritet betonar i diskussionen vikten av att göra en noggrann kognitiv bedömning utöver den språkliga bedömningen vid afasi. Samtidigt diskuteras brister i de icke-verbala kognitiva bedömningsmaterialen (t.ex. CoGaBA). Så hur ska vi angripa detta?

En annan aspekt är vikten av att i större utsträckning inkludera personer med afasi i forskningen, t.ex. studier av demenssjukdomar. Det exempelvis ännu inte fastställt om afasi ökar risken för demens. Jag tilltalas verkligen av forskningen som visar att kognitiva förmågor tränas vid språklig rehabilitering och vice versa. Det finns helt enkelt inga vattentäta skott mellan språk och kognition, och det är något jag tycker att jag funderar allt mer på i mitt arbete…

Hälsningar Karin

Läs vidare:

  1. FEDORENKO, E., VARLEY, R., 2016, Language and thought are not the same thing: evidence from neuroimaging and neurological patients, Annals of new York Academy of Sciences, 1369 (1), 132-153
  2. DAVIS, G. A., 2012, The cognition of Language and Communication, In: R. K. Peach, L. P. Shapiro, Cognition and Acquired Language Disorders, (Elsevier Mosby).
  3. KALBE, E., REINHOLD, M., BRAND, K. et al., 2005, A new test battery to assess aphasic disturbances and associated cognitive dysfunctions – German normative data on the aphasia check list, Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 27 (7), 779-794.
  4. FONSECA, J., FERREIRA, J. J. and MARTIN, I. P., 2017, Cognitive performance in aphasia due to stroke: a systemativ review. International Journal of Disability and Human Development, 16 (2), 127-140.
  5. MARINELLI, C. V., SPACCAVENTO, S., CRACA, A. et al., 2017, Different Cognitive Profiles of Patients with Severe Aphasia. Behavioral Neurology, (ID 3875954), 1-15. Open access!
  6. FILLINGHAM, J. K., SAGE, K., LAMBON, R., 2006, The treatment of anomia using errorless learning to aphasic disorders: a review of theory and practice. Neuropsychological Rehabilitation, 13( 2), 337–363.
  7. MURRAY, L. L., KEETON, J. L., KARCHER, L., 2006, Treating attention in mild aphasia: evaluation of attention process training-II. Journal of Communication Disorders, 39(1), 37–61.

2 reaktioner till “Språk och kognition: vattentäta skott eller tätt sammanlänkade?

  1. Kan inte låta bli att ge en pytteliten, fånig kommentar på Din intressanta text i vars slutsatser jag håller med sedan åratal tillbaka (alltså vikten av att beakta övriga kognitiva (och emotionella också för den delen) förmågor vid diagnostik och omhändertagande vid afasi): Hur skulle det kunna vara vattentäta skott mellan språk och kognition när det enligt alla vedertagna definitioner är så att språk ju ÄR en kognitiv förmåga? Man borde egentligen aldrig säga ”språk och kognition”. Det är som att säga ”äpplen och frukt”. Är jag för petig nu?

    Gilla

  2. Vi på rehabkliniken Danderyd håller just på att tillsammans med våra psykologer titta på hur vi kan få till en bättre kognitivt testning av patienter med afasi. Vi har utgått från befintliga test och gjort en lista över deltest, men även sneglat mot andra. Är det någon här som jobbar någonstans där man använder Leiter-3 för personer med afasi?

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s