Fatigue, hjärntrötthet eller mental trötthet?

”Jag är så hjärntrött” konstaterar skådespelerskan med utmattningsdepression i en intervju. ”Kognitiva funktionsnedsättningar leder ofta till hjärntrötthet” läser jag i en handout från en föreläsning om ADHD. ”Aha, precis som vid stroke och andra neurologiska skador och sjukdomar” tänker jag. ”Jag kanske tom själv är lite hjärntrött här efter flera vakennätter i rad med barnen” funderar jag vidare när jag sitter hålögd och försöker formulera ett abstract.

Men stopp. Nej.

I september så ordnade dagrehabiliteringen i Gävle (Region Gävleborg) en föreläsning om hjärntrötthet på Högskolan i Gävle, öppen för vårdpersonal och allmänheten. Föreläsare var två tillresta meriterade forskare på området; Lars Rönnbäck, professor och överläkare i neurologi och Birgitta Johansson, docent och specialist i neuropsykologi. Båda från Sahlgrenska akademin, GU.

Föreläsningen spelades in och jag rekommenderar verkligen alla som vill veta mer om detta att titta på hela eller delar av denna film. Kanske det kan vara något att tipsa patienter och anhöriga om? I början av föreläsningen presenterar jag och Camilla våra forskningsprojekt, men det är sannerligen inte av några narcissistiska skäl vi länkar till detta.

Länk till föreläsningen på Region Gävleborgs Youtube-kanal

Något, som illustreras i inledningen av detta inlägg, och som kan vara problematiskt när det gäller förståelsen för hjärntrötthet är terminologin enligt föreläsarna. Det är viktigt att skilja hjärntrötthet/ mental trötthet/fatigue från andra typer av trötthet som fysisk trötthet och psykisk trötthet (utan att förringa detta!). Man diskuterade utifall fatigue är den bästa termen för att undvika att blanda ihop tröttheten efter hjärnskada från annan trötthet.

En annan lärdom var att det är långt ifrån alla som drabbas av stroke och andra hjärnskador eller neurologiska sjukdomar som får hjärntrötthetssymptom. Siffror på förekomsten varierar, mellan 30-70% nämndes. Vidare poängterades att det inte finns något entydigt samband mellan graden av trötthet och patientens ålder, tiden som fortlöpt sedan skadan och hjärnskadans omfattning.

Typiska symptom är onormalt snabb förlust av mental energi vid tankearbete, lång återhämtning, sämre koncentrationsförmåga över tid och att tröttheten fluktuerar över dagen. Minnessvårigheter, sömnproblem och ljud- och ljuskänslighet nämns också bland en rad vanligt förekommande symptom.

Lyckligtvis avtar hjärntröttheten för många drabbade under det första året. Det finns också behandling att få; farmakologiska och olika strategier eller en kombination av båda, något som diskuteras närmre i föreläsningen. Dock är det många som får leva med långvariga besvär. Mer forskning på området behövs och framför allt tycks det finnas stora kunskapsluckor hos oss vårdpersonal, hos anhöriga, hos personal på försäkringskassan osv.

Jag tror definitivt att ni är relativt insatta i detta ämne, men även om jag kände till mycket av det ovan så bär jag definitivt med mig en större förståelse för HUR förlamande utmattad en person med hjärntrötthet kan bli. En viktig skillnad som föreläsarna nämnde jämfört med psykisk trötthet (t ex vid depression) var att man vid mental hjärntrötthet VILL göra saker men att man helt enkelt inte har en rimlig chans att orka i vissa lägen.

Efteråt träffade jag på en tjej som varit på föreläsningen med sin mamma som led av hjärntrötthet (efter stroke, även hemipares och afasi).  Enligt dottern så hade betytt så mycket för mamman att någon tog upp detta ämne och att hon kände sig sedd i sin problematik. I pausen hade dottern förslagit att de skulle åka hem, men mamman hade vägrat, hon ville vara kvar, trots att hon efter en timmes föreläsning var så trött så att hon satt och sov i rullstolen. Och hon var inte ensam.  Det var otroliga 400 personer där.

Jag behöver väl inte ens nämna kopplingen till afasi här. För våra afasipatienter med hjärntrötthet (säkerligen en betydande andel), hur uttröttande bör inte många samtalssituationer vara för dem? För att inte tala om logopediska språkbedömningar och behandling… Tål att tänkas på.

/Karin

Referenser:

Ovan nämnda föreläsning.

Johansson, B., Rönnbäck, L. (2014). När hjärnan inte orkar – om hjärntrötthet. Recito Förlag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s