Att bedöma kommunikativ förmåga med Scenario Test

Oj, så roligt med alla uppmuntrande kommentarer och glada tillrop till vår ”blogg-release”! Lite överväldigande också, jag vågade nog inte hoppas att den skulle nå så pass många, men det står helt klart att det finns ett väl upparbetat nätverk bland svenska logopeder i sociala medier. Både tack vare Slof och tack vare enskilda logopeder. Verkligen kul att se och väldigt bra för kåren att vi har effektiva vägar för att dela med oss av information!

Jag tänkte att jag ska passa på att haka på Karins spår om testning av språk och kommunikation i förra inlägget Hur skiljer sig testsamtal från ”vardagliga” samtal?, genom att berätta lite om Scenario Test, ett av materialen jag använder i mitt projekt.

Jag intresserar mig framför allt för den kommunikativa förmågan hos personer med måttlig till grav afasi. Och med kommunikativ förmåga menar jag då enkelt uttryckt allt det där de gör för att göra sig förstådda när talet inte räcker till för att få fram budskapet. Precis som Karin beskriver visar ju traditionella språktest bara en del av sanningen. Framför allt med personer som presterar väldigt lågt på sådana test tycker jag att man kan känna att det ger rätt lite användbar information, och framför allt fångar ett språktest då inte alls de stora skillnader som kan finnas mellan olika patienter gällande kommunikativ förmåga.

Ett sätt att undersöka den kommunikativa förmågan hos personer med afasi är förstås att göra som i Karins studie; observera och analysera faktiska samtal. Vill man få en komplett bild är det sannolikt den bästa metoden. Ett annat sätt kan vara att använda sig av någon form av frågeformulär eller skala som fylls i av närstående, logopeden eller patienten själv. Där finns några att välja på, t ex CETI, CADL, ASHA FACS, COAST (i varierande grader av hemmasnickrade eller officiella översättningar). De fyller också en viktig funktion och borde antagligen användas mer.

Samtidigt finns det ju onekligen poänger med ett material som är standardiserat, där jag som logoped direkt får se hur patienten löser uppgifterna, som kan fånga både skillnader mellan patienter och förändring hos en och samma patient. Som svarar på frågor som ”på vilka olika sätt kommunicerar patienten?”, ”vilken sorts kommunikationsstöd är patienten mest hjälpt av?”. Och som går relativt fort att administrera. Ett försök till ett sådant material är Scenario Test.

Scenario Test är specifikt framtaget för att användas med personer med måttlig till grav afasi. Testet är utvecklat i Nederländerna, av afasiforskarna Mieke van de Sandt-Koenderman och Ineke van der Meulen. Det är inspirerat av och nära besläktat med ANELT (som de flesta afasilogopeder nog hört talas om, även om det kanske inte används så mycket i Sverige), med den viktiga skillnaden att i Scenario Test görs ingen skillnad på olika kommunikationssätt. Det enda som räknas är att patienten på ett eller annat sätt lyckas förmedla budskapet. Man får inte lägre poäng för att man uttrycker sig med t ex en gest istället för med tal. Däremot ges lägre poäng om man behöver prompting för att komma på att man kan använda en gest.

Administreringen går till så att patienten ställs inför en situation, som beskrivs muntligt, presenteras med bild och förtydligas med gester, så att man så långt det är möjligt försäkrar sig om att patienten förstår situationen. Patienten får därefter olika kommunikativa uppgifter att lösa i den tänkta situationen, t ex att be om en sked vid ett restaurangbesök, eller förklara för apotekspersonal att man fått fel medicin.

Stöd och prompting ges enligt en bestämd ordning, från att patienten får försöka svara helt utan hjälp, via att testledaren föreslår andra uttryckssätt, till att patienten får svara på ja/nej-frågor. Det är alltså i princip möjligt att få full poäng utan att kunna säga ett enda ord, om man är kreativ och skicklig på att använda andra kommunikationssätt. Man ska dock komma ihåg att uppgifterna i testet är förhållandevis enkla, så ett bra resultat på Scenario test behöver ingalunda betyda att patienten inte har några kommunikationssvårigheter!

Jag och Joana Kristensson, som är logoped och doktorand vid Göteborgs universitet, har efter godkännande från upphovskvinnorna gjort en översättning av testet, och även besökt dem i Rotterdam för att lära oss mer om hur administrering och poängsättning går till. Administreringen är lite av en utmaning i början, då man som testledare så att säga måste simulera en välvilligt inställd kommunikationspartner, samtidigt som man inte får ge för mycket hjälp. Det kräver att man är fokuserad och håller tungan rätt i mun!

Man har i Nederländerna gjort studier av Scenario tests psykometriska egenskaper, och man har funnit god reliabilitet och validitet samt känslighet för förändring (van der Meulen, van de Sandt-Koenderman, Duivenvoorden, & Ribbers, 2010). I resultaten av det gedigna arbetet som genomförts av Sarah J Wallace i Australien, kring att ta fram ett ”core outcome set” av olika typer av bedömningsmaterial vid afasi, har man rekommenderat just Scenario Test för att mäta kommunikation. (Jag lämnar inga referenser till det arbetet just nu, då vi hoppas kunna återkomma med ett gästbloggar-inlägg om det inom kort).

Både jag och Joana kommer att använda Scenario test i våra projekt, men får i nuläget inte sprida testet vidare. Vi hoppas dock att det så småningom kan bli verklighet med en officiell, svensk version av Scenario test. Det har såklart, som alla tester, sina begränsningar men jag tycker att Scenario test definitivt fyller en lucka i gränslandet mellan impairment och disability och det är utan tvekan helt möjligt att använda inom ramen för vanlig klinisk verksamhet. Så det vore toppen om vi skulle kunna tillföra det som ytterligare ett redskap i afasilogopedens verktygslåda!

Obs! Vi blir jätteglada för frågor och kommentarer! Skriv berätta hur du gör för att bedöma kommunikationsförmågan hos personer med afasi!

/Camilla

Referens:

van der Meulen, I., van de Sandt-Koenderman, W. M., Duivenvoorden, H. J., & Ribbers, G. M. (2010). Measuring verbal and non-verbal communication in aphasia: reliability, validity, and sensitivity to change of the Scenario Test. Int J Lang Commun Disord, 45(4), 424-435. doi:10.3109/13682820903111952