Magisteruppsats om MCST-A

Den här arbetsdagen har tillbringats vid skrivbordet hemma. Ute strålar solen och det droppar från taken. Nu är nog våren på väg i alla fall! Och här kommer ett till inlägg med AKK-tema.

För en massa år sedan gav logopeden och forskaren Kathryn Garrett en kurs här i Sverige. Kursen handlade om afasi och AKK, och den påverkade mitt sätt att arbeta och tänka kring afasi och kommunikation väldigt mycket. Under kursen visade Garrett ett material som hon, tillsammans med kollegor, utformat som ett sätt att bedöma personens kommunikationsförmåga och vilken typ av AKK som skulle kunna fungera. Hon delade dessutom fritt med sig av materialet. Jag gjorde en egen, lite tafflig översättning och anpassning av materialet och har sen använt det då och då. Fast lite halvhjärtat, ni vet sådär som det blir med saker man liksom inte riktigt tar tag i.

Materialet var Multimodal Communication Screening Test for Persons with Aphasia, MCST-A. Och nu är det någon som har tagit tag i det ordentligt! Närmare bestämt Uppsalastudenterna Emanuel Nilsson och Petra Pichler, i sin magisteruppsats. Och de har gjort ett riktigt bra jobb.

Nilsson och Pichler har översatt och anpassat MCST-A till svenska, testat översättningen på en grupp utan afasi, och därefter pilottestat den svenska versionen på en mindre grupp med afasi och jämfört resultaten med deras förmåga att använda AKK. Jag tycker gärna man kan läsa deras uppsats, men jag tänkte ge en liten sammanfattning här för den som inte hinner eller har möjlighet.

I bakgrunden går Nilsson och Pichler igenom Garretts kommunikatörsnivåer, som många av er säkert känner till. Det är en sorts modell för att karaktärisera afasi utifrån hur personen kommunicerar. Det finns två huvudgrupper, självständig och partnerberoende kommunikatörer, och sedan tre undergupper till vardera. Den här klassifikationen var en av de saker som gjorde stort intryck på mig på den där kursen för länge sedan, så om ni inte redan känner till den så rekommenderar jag varmt att ni läser Nilsson och Pilchers uppsats, så får ni en översiktlig genomgång på svenska att börja med.

Vid administreringen av MCST-A får patienten i uppdrag att förmedla ett visst budskap. Man tillhandahåller en testbok med bilder avpassade för uppgifterna, som patienten alltså kan använda som ett kommunikationshjälpmedel, men det är precis lika tillåtet att förmedla budskapet på annat sätt. MCST-A har en del beröringspunkter med Scenario test, som jag tidigare skrivit om här i bloggen, men MCST-A är mer fokuserat just på AKK. I Scenario test tillhandahåller man inget hjälpmedel, utöver papper och penna, och där är det också mer uttalat att testledaren ska agera som en ”välvilligt inställd kommunikationspartner”. Scenario test ger ingen information om mer AKK-specifika saker, t ex huruvida patienten spontant kombinerar flera bilder för att förmedla ett budskap, vilket MCST-A kan göra.

Efter översättning pilottestade alltså Nilsson och Pilcher MCST-A på en mindre grupp personer med måttlig till grav afasi, och det verkar som om testresultaten stämde väl överens med personernas skattade förmåga att använda AKK. Det är förstås svårt att säga något säkert utifrån ett så litet material, men resultaten är lovande!

Faktum är att studenterna inte bara har översatt testet och förbättrat det mesta av bildmaterialet. De har också grundligt gjort om och förbättrat testblanketten, som i originalutförande är tämligen rörig. Dessutom har de skrivit en svensk manual. Och vet ni vad, allt detta finns med som bilagor till uppsatsen! Mycket trevligt!

/Camilla

Här hittar ni Nilsson och Pichlers uppsats.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s