Julen står för dörren och utlovar vila och avkoppling, åtminstone om man lyfter blicken till någonstans efter klockan 15 på julafton eller så. Fram tills dess tycks det alltid finns någon sista grej som måste fixas gällande julklappar, julpynt eller julmat.
Min arbetssituation ser ut så att jag jobbar en hel del hemifrån. Det kan bli lite ensamt, men lyckligtvis har jag en arbetskamrat på plats att hålla mig sällskap; doktorandkatten Sniff (ja, hallå, vi är på internet nu, det är obligatoriskt att ha med en katt). Doktorandkatten Sniff har inga problem med julefriden, den infinner sig titt som tätt för honom. Gärna som här, på en tomteluva på mitt skrivbord (han sitter och ”gos-trampar” på den, det är därför han ser lite fånig ut). Han passar också gärna på att hjälpa mig varva ner genom att lägga beslag på artiklar som jag annars kanske hade tänkt läsa.
När man är doktorand tenderar gränserna mellan arbete och fritid att bli lite suddiga, på gott och ont. En av de positiva sakerna är att man kan vara flexibel och åka och hämta ut sina e-handels-beställda julklappar när det bara är en halvtimmes kö i paketutlämningen, i stället för en timmes. En av de mer negativa sakerna, eller en av utmaningarna, ska man kanske kalla det, är att det är svårt att känna sig helt ledig. Karin kommer vad jag förstår att köra i hundra knyck ända in i julaftonskaklet, eftersom hon är mitt uppe i förberedelserna för sitt halvtidsseminarium. Själv ägnar jag mig fortfarande åt datainsamling, men eftersom jag antar att personer med afasi inte är sugna på att riva av ett afasitest till julgröten (själv skulle jag såklart göra det utan att blinka), så drar jag ner på tempot lite över helgerna. En doktorand behöver dock aldrig bli sysslolös. Då en statistikkurs är under uppsegling och den typen av tänkande aldrig riktigt har varit min starka sida, har jag planerat för en riktigt mysig och avkopplande helgläsning för att förbereda mig. Som ni ser är doktorandkatten Sniff minst lika exalterad som jag över bokförsändelsen (eller i alla fall så gillar han verkligen de där lite stela plastbanden som håller ihop bokpaketet…).
Att starta den här bloggen har verkligen gjort den här hösten extra rolig för Karin och mig, och vi är så glada över att så många har velat läsa våra första stapplande försök som bloggare. Vi hoppas kunna vidareutveckla den under det kommande året, vi hoppas bland annat på fler gästbloggare!
Vi önskar alla våra läsare en riktigt skön och vilsam jul och ett gott nytt år! Passa på att verkligen prata med alla era nära och kära, och kom ihåg att ägna en tanke av tacksamhet åt att ni har förmågan att göra det!
/Camilla
Afasiforskningsbloggen 